Den här vintern är det många som kommer att samlas i mindre grupper och försöka göra varandra glada. Det har inte varit ett enkelt år och nu när helgerna äntligen kommer så finns det god anledning till att satsa på glada klappar. Några tips för dig som vill glädja med dina presenter: Glöm inte rimmet När vi ger bort födelsedagspresenter så är det där med grattis på födelsedagen det som står i centrum. Vi skriver något roligt

Ett rum står tomt. Jag kan inte ens förklara hur detta har hänt. Det finns risk för att vissa blir sura om det framgår. Nu är det i varje fall ett rum som är tomt. Helt tomt. Istället för att sura när jag ser det tänker jag att vi ska fylla rummet med saker man blir glad med. I varje fall i fantasin. Ett spelrum för mig och girlsen Usch vad det är trist att stå och

Det finns de som tycker om att hänga upp en karta för att med nålar pricka av var de har varit. Tror att det här blev poppis någon gång på 1900-talet i en film med Cher. Men jag fattar inte riktigt grejen med det här. Jag menar, varför ska jag märka ut var jag har varit. Om jag till exempel skriver ut en karta över Västerås kan jag nåla sönder den. Om jag hänger upp en karta

Typ samma som förra! Det är vad jag inser när vi nu har rullat in på vårkanten och jag fortsätter lyssna på låtarna jag körde i vintras. Nu när vi har tjänster som Spotify är det ju enkelt att hålla koll på vad som lyssnas på. Om jag fortsätter likadant nu kommer det inte att bli så stor skillnad detta år. Det vill säga om det inte dyker upp något nytt och oväntat. Det händer ju. Fast

Jag skrev tidigare om hur enkelt det är att cykla överallt. Nu kan jag säga att det faktiskt går lika bra att gå. När det regnar är det till och med bättre att gå för då kan du hålla stadigt i paraplyet. Hur kom jag i dessa tankar? Jo, det ska jag berätta. Igår var det totalt stopp i trafiken. Jag satt på bussen på väg in till stan. Det rörde sig inte en millimeter. Folk började

Jag har en kompis som älskar opera. Hon fattar inte hur jag kan lyssna på rockmusik. Vi har mycket gemensamt men inte musiken. För några dagar sedan sa hon att hon ändå ville försöka förstå vad grejen var med min musiksmak. Hon bad mig om att skicka något för Spotify och jag drog iväg en länk till en senare Kent platta. En som jag tycker är superbra. Hon svarade på kvällen att det låter som att någon

Måste man svara i telefon? Idag har det ringt så in i norden och jag har bara inte orkat. Inte för att jag inte tycker om människorna som ringer. En del är folk jag inte skulle finnas utan. De här människorna är ju viktigast i livet men måste de ringa flera gånger per dag. Jag vet att det finns en poäng med att hålla kontakten. Jag kommer inte till Västerås var och varannan dag. Inte ens varje

Inte behöver jag ta bussen överallt. Det går ju lika bra att cykla. Det där med cykel är något som jag börjar återupptäcka. När jag var liten i Västerås cyklade jag varje dag. Det var en helt naturlig del av livet. Men sedan jag har flyttat ut från Stockholms stadskärna blir det inte lika ofta. Jag kom på att det här är dumt. Jag behöver ju inte åka buss 20 minuter varav den mesta tiden är i

Alltså kan någon förklara för mig vad vi gjorde innan Spotify? Jag vet att jag levde då det inte fanns vare sig Spotify eller Youtube men jag kan inte komma ihåg. Hur kändes det att vilja höra en låt och att inte kunna göra det om den inte fanns hemma i skivsamlingen eller om den inte spelades på radio? Numera är det ju bara att skriva in de första orden av låtens namn på Spotify och sedan

Igår var jag alldeles uppslukad av ett program på Youtube. Det var en intervju med en sjuksköterska som berättade om sina upplevelser under de senaste månaderna. Hon pratade bland annat om hur det var att jobba i tält. Det var så hon sa det. Hon menade förstås skyddsutrustningen som många inom sjukvården nu måste ha på sig av rädsla för att smittas av covid. Hur som haver blev jag helt tagen av hennes berättelse. Jag glömde bort